Jag är (inte) bitter...

I morgon ska jag lämna över en uppgift som jag arbetat med den senaste veckan. Uppgiften handlar om konflikter, bitterhet och rädslor. Varje gång jag tittar på det jag skrivit får jag en klump i magen och en knut i halsen. Förmodligen ett tecken på att det är bra att få ur mig det. Jag har iaf kommit fram till en sak och det är att bitterhet inte är varken, behagligt, smickrande eller nyttigt. Jag gillar inte den sidan hos mig själv som jag nu ser att jag har ganska mycket av även om jag utåt visar upp en positiv attityd.

Hemåt

Nu är den korta julvisiten hos foräldrarna över för den här gången. Det har varit mysiga dagar och lite ansträngande. Det är i föräldrahemmet som jag har överätit som mest. Det var lite tomt att inte plocka i godisskålarna, inte ta något i godislagret och inte leta efter frusna småkakor i frysen. Vad skulle jag göra istället? Den här gången valde jag att läsa den stunden jag blev själv.

Prövningar

Har precis dykt ner i bäddsoffan hos mina föräldrar. Trött men uppvarvad. Nu kommer allt att sättas på prov.

Det var möjligt

Jag klarade det. Jag klarade att följa min plan för julafton. Jag åt mina tre måltider och inget annat och tänk det blev julstämning ändå. Även dagen idag har gått utan att rucka på planen - men oj vad det tar på krafterna att göra den här förändringen. Igår på självaste julafton somnade jag 20.30!

God jul

Jag hoppas ni har det bra ute i stugorna. Just nu är det mycket frestelser. Kalle Anka, fika, läsk och massa godis har nämligen alltid hört ihop för mig. Därför passar jag på att skriva detta inlägg NU. Det var ett mycket känslosamt telefonmöte i morse. Vi var mellan 35-40 personer som hade ringt in för att lyssna och dela erfarenheter kring att tillfriskna från olika ätproblem. Det kändes väldigt stort att känna att så många andra delar detta problem med mig. Det gav hopp om att det verkligen är möjligt att avstå. God jul !!

Plan för julafton

Min plan för julafton är att följa min matplan precis som vanligt, tre mål mat bestående av rätt mängd protein, fett och grönsaker. Inget där i mellan, bortsett från te och vatten. För att klara detta ska jag som alltid ringa min sponsor på morgonen. Detta för att berätta om min plan för dagen.8.30 kommer jag att ringa upp OA:s telefonmöte och delta i det under en timma. Utöver detta ska jag njuta av att istället för att fokusera på mat kunna vara social och närvarande. Njuta av att huset är städat och maten lagad. Njuta av musik, levande ljus, bra läsning och kanske något på tv.

20-dagar

Nu har jag fått julledigt. Jag har längtat och väntat. Nu satsar jag på en lugn och harmonisk jul. Min första jul utan matorgier och besatthet kring socker. Igår berättade jag för min mamma. Jag gjorde en överenskommelse med min sponsor om att jag skulle göra det igår för att få det orosmolnet mindre. Jag ska hem i mellandagarna och behöver göra upp en plan för att klara den perioden på ett bra sätt.

Svårt

Idag har det varit svårt. De inbokade patienterna kom inte på jobbet och jag började känna mig stressad och uttråkad på samma gång det väckte suget. Ville bara gå hem och vila. - vila inte äta :) det kanske finns hopp om att jag också ska kunna lära mig nya associationer. Känslorna har också varit utanpå skinnet. Jag har flera gånger låst in mig på toaletten för att få gråta en liten stund. Läget är oförändrat för min vän som ligger i respirator. Jag känner mig naken och ensam när jag inte inte längre har maten som tröst. Trots att dagen varit tung är jag tacksam för att jag äntligen påbörjat det som för mig känns som den viktiga, riktiga resan.18 dagar utan socker, mjöl, mjölk och felaktigt ätbeteende det är stort.

Nej!!

Jag fick precis veta att en vän är mycket allvarligt sjuk. Nu ska du se till att klara det här och jag ska se till att stå ut med att känna utan att äta.

Lifestory & reaktioner

I dag var det dags för mig att överlämna min första uppgift till min sponsor. Uppgiften bestod i att läsa upp min lifestory som jag försökt skriva ner under de senaste dagarna. Konstig känsla att berätta så ingående för en främling, men ändå en sådan befrielse. Att få berätta om saker jag gjort och varit med om, att berätta om saker som jag skäms för och som ingen vet om och ändå få bekräftelse och få höra att jag inte är ensam är skönt.

Reaktionerna
Mina vänner reagerade inte negativt på att jag hade med mig matlåda i fredags. När jag tackade ja till inbjudan skrev jag att jag tar med mig matlåda för att jag ändrat min kost. Det blev inget trugande eller frågande då. När jag kom dit var de nyfikna på vad det var för diet och hur jag åt. Jag valde att inte säga sockerberonde utan jag pratade mer om att jag ville komma ur den onda cirkeln med alldeles för mycket socker och att jag inte klarat att begränsa det på egen hand och därför sökt hjälp och ska utesluta allt socker och spannmål.

Jag känner mig inte riktigt redo för att komma ut som sockerberonde. Men efter jul ska jag till föräldrarna och då måste jag nog vara helt ärlig. Rädd för hur de ska ta det. Ännu en diet? Nytt viktminskningsprojekt? Modegrej? Påhitt? Överdrift? Eller bara acceptera och förstå?

På middag med matlåda

Igår blev jag bjuden på middag. Jag blev kluven för i det här vädret lockar hemmalivet mest. Ändå vill jag ju bli mera social, vill lära känna vännerna bättre och det kan jag ju inte göra genom att tacka nej till initiativet. Som vanligt var det mycket trevligt på väl på plats. Jag tog med mig egen matlåda. Innan tänkte jag att, jag äter det jag tror är sockerfritt, men jag tog mod till mig och så som det var. En ny upplevelse att gå bort utan att fokusera på det ätbara. Det vill jag uppleva igen.

121212

Det var nog idag man skulle ha gift sig. Det är inte vad jag har ägnat mig åt idag. Istället har jag varit på en utbildningsdag om problembeteende.

Själv försöker jag lära mig lite nya beteenden istället för att äta. Just nu känns det som jag övar mig på att våga störa. Jag har genom oa som är ett tolvstegsprogram fått en sponsor, en person som gått igenom samma resa som finns för att stötta. Jag ska ringa henne varje dag. Detta är så ovant, att ringa en nästan okänd person för att prata om sig själv, berätta om sin planering eller få råd i en "krissituation". Samtidigt som det är ovant, speciellt eftersom jag i vanliga fall är riktigt dålig på att ta kontakt, är det också en stor tillgång, något alla borde ha. Kanske kommer detta lära mig att det är ok att störa och därmed bli  bättre på att upprätthålla kontakten med mina vänner.

Stjärna

Den här stjärnan sprider ljus i vårt köksfönster. Jag tycker mycket om advent.

Idag väljer jag att ge mig själv stjärnan för en mycket väl genomförd vecka. Idag har jag klarat att följa min matplan och inte ätit något mellan måltiderna i åtta dagar. Åtta dagar är många dagar.

Igår deltog jag på mitt första oa-möte (anonyma överätare) per telefon. Jag var jättenervös innan men det var bra även om jag hade föredragit ett livemöte. Jag tycker att telefonmötesformen är svår. Trots detta var det befriande att höra andras berättelser liknar min.

Gaah

Avgiftning och mens samtidigt är ingen hit. Jag säger bara mitt HUMÖR!! Det verkar som om alla känslor kommer ut hur som helst nu när jag inte matar dem. Nu ska jag tänka på mat som bränsle. Jag äter det jag har bestämt och vägt tre gånger per dag. Jag ger kroppen bra mat, mycket mat. Jag är ovan att äta så mycket och jag känner ofta att jag inte vill äta upp. Trots detta är jag sugen hela tiden men jag är ju inte sugen på mat. Jag vill äta något för att vila, pausa, trösta, lugna, döva, belöna etc etc. Idag var jag väldigt nära att äta några mandlar en stund efter lunchen men jag lyckades komma på mig själv och känna att det jag egentligen ville ha var en paus så då gav jag mig själv det. Jag lade mig på sängen i tjugo min och lyssnade på musik. Ikväll är det Bonde söker fru på tv, det tycker jag är lite mysigt.

Dag 4

Tänk att jag nu klarat fyra dagar. Fyra dagar med mycket mat men inte en smula mellan måltiderna. Det kräver planering, matlagning och stålsättning. Viljan att stoppa något i munnen är stor trots att jag inte är hungrig. Jag funderar ganska mycket på vad jag behöver tillföra i mitt liv för att klara detta. Försöker hitta mod och praktisk förutsättning för att ringa upp en självhjälpsgrupp.

Maten betydelse

Tack för era värmande kommentarer.

Jag har fortfarande skrivkramp.

Jag hade gått upp ett kilo den här månaden. Jag tror det beror på sista dagarnas frosseri av det mesta, det har varit några dagar av avsked från den typen av felaktigt ätande och humöret har varit därefter. Förskräckligt!

I fredags fick jag min individuellt anpassade matplan. Dagen därpå började jag följa den och jag har således klarat två dagar utan socker, spannmål, mjölk och frukt. Jippi!!

Nu är mitt fokus att må bra fysiskt och psykiskt samt vara drogfri dvs följa min matplan. Det är en utmaning för mig att äta så mycket riktig MAT. Jag är ju en mellanmålsälskare.

Jag tänker planera mina måltider senast en dag i förväg och när det är klart gäller det för mig att tänka så litet på mat som möjligt och istället fylla mina tankar med annat. Tänk så mycket tid jag kommer att få :)