Vapen i kampen

Idag är min första godisfria dag och det är redan jobbigt. Inte för att jag äter godis varje dag annars, men nu har jag ju bestämt mig och Igår fyllde jag på sockerreserven rejält.... tyvärr finns det fortfarande kvar, men det är inte till mig.

Jag har verkligen allt att vinna på att avstå. Tänk så gott att belöna sig med några bitar på julafton när jag lyckats med detta. Eller ännu bättre, på julafton väljer jag att fortsätta avstå för att jag klarat mig så länge och inte vill väcka sockermonstret.

Det är ingen lätt kamp, tankarna på att bara ta en bit finns där hela tiden. Men nu tål jag inte godis, bara så att ni vet :)

Jag har försökt sysselsätta mig och blandat både nöje och nytta, lite motion blev det också. Jag följde nämligen med sambon ut i skogen. Tog med kameran trots att det var dåligt fotoväder, men det är så sällan jag är med så det gäller ju att passa på. Hemma igen var det dags för matlagning och städning.

För att minska sockersuget  har jag också tagit hjälp av några mandlar, vatten, te, tuggummi och lite matigare mellanmål med ägg.

Just nu är mina måsten gjorda, brasan brinner och jag ligger på sängen och lyssnar på Rosie Thomas - mumma för både kropp och själ och en väldigt bra start på helgen.  Önskar er detsamma!