lördag 1 september 2012

VÄNSKAP

Igår tänkte jag på mycket på en sida som jag ogillar väldigt starkt hos mig själv. Det är något som påverkar mig mycket och som gör mig ledsen och arg på mig själv. Jag har jättesvårt att behålla vänskap på distans.

Jag är en person som oftast inte har många ytliga bekantskaper utan jag trivs bäst med nära vänskap. Trots detta lyckas jag inte behålla vänskapen på det sättet som jag önskar när vi inte längre bor på samma plats och det gör ont när det känns som om jag slarvat bort något som är så värdefullt för mig.

Jag funderar mycket på vad detta beror på. En orsak tror jag är separationsångesten som hindrar mig. En annan kan vara min dåliga förmåga att ta initiativ som konstigt nog är mycket sämre på detta område än på något annat. Jag börjar förstå att det är ok att ta plats, att prata om mig själv och be om hjälp. En stor rädsla har alltid varit att upplevas som efterhängsen och det är nog den rädslan som satt krokben för mig själv.

Det konstiga är att jag tror att jag upplevs ha gott självförtroende och har lätt att få kontakt. Men sedan krävs det ju mycket för att vänskapen blir djupare och kanske är det så att jag är för ointresserad av den ytliga vänskapen. Och varför slarvar jag bort de vänner som verkligen betyder något??? Sorgen över att inte kunna umgås i vardagen kanske?

Igår gick jag ett mail från en viktig person att hon saknade mig och vårt umgänge. Att jag var en fantastisk person.  Det var det som startade tankarna och jag vill verkligen förändra mig.

Jag vill behålla den vänskap jag har även om vi bor långt ifrån varandra.

Jag vill bli bättre på att ta initiativ och lita på att andra vill umgås med mig eller kan säga nej.

Tips någon?!

2 kommentarer:

  1. Jag är också dålig på att hålla vänskaper vid liv. Mitt tips till dig, och mig själv, är att våga ta plats och ta kontakt. Ofta kan det nog vara så att båda går och väntar på att den andra ska höra av sig. Om man själv tar steget några gånger så börjar nog den andra också göra det, om inte så får man ta ställning till det då. Vänskap ger ju så mycket, det är värt att göra en ansträngning för och att våga ta steget.

    SvaraRadera
  2. Håller med minendie, skicka ett mejl eller ta luren och ring en stund det behöver inte vara så avancerat.
    När nån flyttar så får man finna nya väg att att behålla kontakten om man inte kan ses på samma el liknande sätt som innan och jag antar att den andra inte flyttar för att slippa dig :)
    Hej förresten hitta hit via minendie nu ska jag läsa lite mer

    SvaraRadera