Idag har det varit jobbigt. Jag har mens och det tycks innebära dåligt humör och grymt sug. Det har varit mycket vita knogar. Jag tror också att jag oroar mig för framtida uppgifter. Det är inte enkelt att arbeta med att förändra både tanke- och beteendemönster. En sådan sak som jag jobbar på att förändra är den där BITTERHETEN. Kanske är bitter inte rätt ord men det jag menar är en känsla som hänger kvar, en känsla som gnager och är taggig. Det kan yttra sig på så sätt att jag är långsint och att jag har svårt för att släppa saker. Självklart är detta till störst besvär för mig själv. Jag ser detta som ett falskt drag hos mig för jag har nämligen en väldigt positiv yttre fasad som pratar om att se det positiva, se möjligheterna. Jag säger ofta JA, OK, DET ÄR LUGNT etc men inom mig kan jag känna mig arg, överkörd, felfördelad etc. Jag kan säga att jag förlåter saker men släpper det inte inombords vilket gör att jag långt efteråt kan komma med en syrlig kommentar och det har alltid varit väldigt viktigt för mig att få förklara mig och inte bli missförstådd. Jag vill för min egen och andra skull bli mera sann och samtidigt ta mig själv på lite mindre allvar.
Vad jag känner igen mig i det du skriver, du är bara så mycket bättre på att sätta ord på det :)
SvaraRadera