Målade naglar

Jag minns från min korta period som smal att det blev väldigt roligt med kläder, smink och att det var en skön känsla att tycka om min kropp.

Jag har alltid haft en önskan om att få vara mer tjejig och senare kvinnlig. Jag har alltid ofrivilligt känt mig som en pojkflicka. Klumpig och stor. När jag var barn klipptes mitt hår kort. Jag har alltid fått höra att jag passar bäst i kort hår. Nu har jag sparat ut håret. Jag känner mig inte alls bekväm i kjol eller klänning. Kanske för att jag känner mig tjockare och bredare över rumpa och lår i klok. Kanske för att jag inte tycker om mina ben, då det ena benet är förlamat och saknar vadmuskler. Kanske pga av faran att ramla och att om det skulle ske känns det bekvämare med byxor. Kanske pga av att jag inte kan gå i nättare skor utan kräver skor med stöd som kan få plats med inlägg och som är utan klack. Något som ofta slår mig är att det är andra saker än det mest uppenbara som jag upplever som jobbigt med mitt funktionshinder. Skorna är ett exempel. Att lättare bli smutsig och blöt när jag använder rullstolen är en annan sådan sak.

Åter till kvinnligheten eller avsaknaden av den. Jag har klätt mig i svarta tält för att dölja och förminska. När jag var smal blev det väldigt kul med färg. Figursydda kläder och skärp. Jag upplevde det som om jag för första gången blev mig själv till det yttre. Fortfarande klumpig men mindre. Oj vad jag längtar efter att få uppleva detta igen!!

MEN det finns många kraftiga kvinnor som klär sig snyggt, stilmedvetet och färgglatt. Kvinnor som vågar framhäva sina former med tex skärp och gjort på rätt sätt är även det snyggt och jag blir förundrad över hur de lyckas.

Ikväll skulle jag på en enkel middasbjudning och av okänd anledning bestämde jag mig för att måla naglarna. Tidigare när jag gjort det har jag tagit bort det efter en stund, det har inte känts bekvämt. Men ikväll kändes det annorlunda och det fick mig att bestämma mig för att jag även nu i väntan på målvikten ska försöka tycka om min kropp som den är nu, ägna den större omsorg och klä mig mer som jag egentligen skulle vilja klä mig. Nu planerar jag inte att köpa massa nya kläder eftersom jag är fast besluten om att jag ska neråt. Men jag ska göra mitt bästa av det som finns och ska tänka på det om jag köper något nytt.