Jag tycker alltid det är lika skönt att få städa bort julen. Att få det ljusare och lite mera avskalat. I morgon återstår att packa ner alla julsakerna i kartonger och upp med dem på vinden för ikväll ställde jag bara ut allt på inglasade verandan. När det är klart ska jag köpa en bukett tulpaner.
I programmet som jag nu arbetar i för att hantera mitt sockerberoende är det en viktig del att göra upp med saker som ligger och skaver. Jag ska be personer som jag "skadat" om förlåtelse. Detta är jobbigare än vad jag tänkt mig och att jag tycker att det är så jobbigt stör mig. Jag vill känna att det är självklart att försöka gottgöra sådant som jag ställt till, men så självklart är det inte alltid tyvärr. För att klara detta har jag bestämt mig för att försöka ta ett samtal per dag. Något som slagit mig är hur skönt det känns när den andra bara tar emot förlåtelsen utan att argumentera emot eller förminska händelsen. Detta ska jag försöka minnas och ta till mig själv. Ett enkelt tack betyder så mycket.
Ikväll ringde jag in till oa:s telefonmöte igen. Jag känner fortfarande ett motstånd gentemot telefonmöte som form. Jag tycker telefonsamtal är svårt och ännu svårare blir det vid gruppsamtal där jag inte känner personerna. Trots motståndet är jag oerhört tacksam över att dessa möten finns. Här i min lilla stad finns inga liknande livemöten. Känslan av att dela detta med andra är stort. Det är fortfarande lika förvånande att andra tänker, känner och gjort som jag. Förvånande är också att det handlar så lite om mat och ätande. Det handlar om känslor, tankar, relationer, personlighet, rädslor, karaktärsdrag, förändring, meningsfullhet, andlighet och hopp.
Jag hittade denna duschcreme idag och blev alldeles lycklig. Jag tycker att den doftar underbart. Det kändes lyxigt att få njuta av choklad på ett nytt sätt nu när jag inte stoppar choklad i munnen.
Idag har jag burit på en konstig känsla. En känsla som sagt till mig att idag kommer det ske.
- Idag kommer du att äta av godiset.
-Bara en, visa att du kan ta bara en och att beroende är ett påhitt.
Det har spelat en film i mitt huvud under större delen av dagen och jag har tydligt sett och känt hur jag tar godis och sedan går loss på det mesta. Godis, bröd, kex, kakor, bullar och läsk. Jag har sedan känt känslan då jag blir varm, yr, uppblåst, får tjut i öronen, kramp i magen, får ångest, blir arg och ledsen och blir oförmögen att göra annat än att bara ligga och må dåligt i väntan på en ny dag. Allt detta kändes mycket tydligt och obehagligt. Trots detta kändes det som om det inte var någon ide att kämpa emot - att det var idag det skulle ske. Som tur var, var jag medveten om detta spel i min hjärna och att jag innerst inne vet att jag inte vill ta återfall. Jag bad om hjälp. Jag sa till min sambo att jag inte vågade vara ensam och att jag var så godissugen så att jag inte klarade att handla själv. Jag är glad över att jag vågade visa mig svag. Jag är också glad för att jag bestämt mig för att vara helt ärlig mot min sponsor och jag kunde inte stå ut med tanken att behöva ringa till henne och bekänna mitt återfall. TACK FÖR ÄNNU EN DROGFRI DAG!!
Idag fyller bloggen två år, tänk vilken tur att jag inte visste för två år sedan att jag hade nått min målvikt två år senare. På viktfronten har det inte hänt mycket men det har hänt en hel del med mig och det är jag tacksam för. Tack också för att ni läser, kommenterar, delar med er och stöttar!
Idag har det varit jobbigt. Jag har mens och det tycks innebära dåligt humör och grymt sug. Det har varit mycket vita knogar. Jag tror också att jag oroar mig för framtida uppgifter. Det är inte enkelt att arbeta med att förändra både tanke- och beteendemönster. En sådan sak som jag jobbar på att förändra är den där BITTERHETEN. Kanske är bitter inte rätt ord men det jag menar är en känsla som hänger kvar, en känsla som gnager och är taggig. Det kan yttra sig på så sätt att jag är långsint och att jag har svårt för att släppa saker. Självklart är detta till störst besvär för mig själv. Jag ser detta som ett falskt drag hos mig för jag har nämligen en väldigt positiv yttre fasad som pratar om att se det positiva, se möjligheterna. Jag säger ofta JA, OK, DET ÄR LUGNT etc men inom mig kan jag känna mig arg, överkörd, felfördelad etc. Jag kan säga att jag förlåter saker men släpper det inte inombords vilket gör att jag långt efteråt kan komma med en syrlig kommentar och det har alltid varit väldigt viktigt för mig att få förklara mig och inte bli missförstådd. Jag vill för min egen och andra skull bli mera sann och samtidigt ta mig själv på lite mindre allvar.
