Äntligen

Ja äntligen tog jag mig ut på promenad. Ca 40 min blev det. Det gjorde rätt ordentligt ont i ryggen men jag är ändå glad över att jag gjorde det. Skönt med både dagsljus och frisk luft. Hoppas det blir några fler gånger innan halkan och snön anländer.

HELGENS BAKSLAG

I helgen mådde jag av okänd anledning väldigt dåligt. När jag tänker efter började det efter mitt samtal hos psykologen i torsdags. Samtalen har en tendens att sätta igång tankar som till en början inte alltid är roliga eller är positiva.

På lördagen sov jag längre än vanligt och när jag vaknade kändes allt fel och dagen fylldes av tårar, oro, rastlöshet, frustration och jag spårade ut totalt när det gäller maten. Som tur var hade jag inte så mycket "dåligt" hemma som jag kunde äta, men det var inte bra och det blir självklart en dålig spiral eftersom jag mår dåligt av att spåra ut matmässigt också. Tyvärr lyckades jag inte bryta det på söndagen heller.

Jag känner mig verkligen besviken och arg på mig själv. Jag hade ju skött mig så bra hela veckan, skrivit upp allt och hållit mig till kalorigränsen och jag har ju annat att ta till än mat när jag mår såhär.

Nu idag när jag är tillbaka på banan igen, mår bättre på alla sätt blir jag lite rädd och förundrad över att för drygt tre år sedan mådde jag som jag gjorde i helgen VARJE DAG, inte heller då kunde jag se orsaken till mitt dåliga mående (vilket jag mycket oftare kan idag) och maten var min tröst och avledning.

I morse var som sagt var allt mycket bättre. Det enda smolket i bägaren var vågen och besvikelsen över att ha förstört veckans kämpande. Konstigt nog var vågen snäll. Det blev ett minus på 0,4 kg sedan förra måndagen. Om det resultatet stämmer och ökningen inte kommer senare nu i veckan kom jag väldigt billigt undan.

Slutsatsen jag drar är att jag behöver/vill/måste lära mig att använda mig av mina verktyg när det verkligen är skarpt läge istället för att ta till den enkla, välbekanta men dumma och smärtsamma vägen  - mat.

Vänja till sig och vänja av sig

Före första gången jag gick ner i vikt tyckte jag inte om varken frukter eller grönsaker. När jag försökte äta havregrynsgröt grät jag. Nu älskar jag min havregrynsgröt. Jag blev vegetarian och åt mycket frukt och grönt. Jag är inte längre vegetarian men äter fortfarande mycket frukt och grönt med glädje. I samband med godisförbud och viktväktarna blev också lightläsk min livlina eftersom det var fritt att dricka det. Jag har druckit mycket cola  light sedan dess men har nu gjort ett långt uppehåll. Idag blev jag väldigt godissugen när jag var o handlade inför helgen eller sugen på att belöna mig eller köpa något gott till mig också - det blev en halvliter cola light men jag blev förvånad och kände mig lite lurad. Jag tyckte inte alls att det var gott längre. Det vanliga kranvattnet lockar... kan bara än en gång konstatera att det går att vänja sig vid smaker och vänja sig av med smaker.

Dagens tack

Idag känns det extra viktigt att skriva ner vad jag är tacksam för eftersom dagen känns som en riktig skitdag.

Det stora positiva är att jag trots stora känslostormar följt min matplan dvs 1300 kcal.

Jag lyckades motstå godiset även idag. Det var väldigt nära. Jag höll twixen i handen men lyckades ta kontrollen o lägga tillbaka den i kylen.

Tack för min mamma, pappa och syster som finns för mig. Tack för den tryggheten.

Dagens tack

Tack för en rolig och intensiv arbetsdag där jag träffat många gulliga barn och ungdomar.

Tack för jag nu ska få vara ledig i fyra dagar. Det ska bli väldigt skönt. Jag behöver det nu. Har varit jobbet mer än jag borde.

Tack för att jag klarat att registrera maten under tre dagar nu och hållit mig till min kcal-gräns.

Bonustack: tack för att jag är riktigt trött nu och antagligen kommer att sova gott snart.

Sugsurfning

Nu är det krig mot sockersuget. Jag är så suuuuugen på något att äta. Jag har registrerat mitt matintag och ligger precis på 1300 kcal så det finns inte utrymme för något mer. Jag har borstat tänderna o lagt lagt mig så inom en timme bör jag sova, alltså helt onödigt att äta något mer. Men oj vad jag måste jobba för att inte gå upp till kylen eller skafferier.

Beslut

Efter att ha sovit på saken ang vad jag ska göra för att få fart på viktminskningen igen och framförallt öka motivationen kom jag fram till att jag ska aktivera mig på viktklubb igen. Jag har ju redan betalat för medlemskapet till årsskiftet. Det i sig innebär inget nytt utan bara att jag ska bli noggrannare, registrera allt jag äter och hålla mig till 1300 kcal.  Jag är nu inne på andra dagen och det går... jag ska ge detta en ärlig chans under 4 veckors tid. Jag har också mailat Olga Rönnberg som är PT online med en fråga om hon tror att jag trots mitt funktionshinder kan ta del av hennes träningsupplägg - väntar på svar, därefter ska jag ta ett beslut ang min träning.