En skillnad

I torsdags tog jag mig ett återfall i gamla beteenden som jag skrev åt jag wienerbröb och brieost. Det var inte varken gott eller värt det. När jag äter på det här sättet äter jag ju inte heller för att njuta, äter oftast snabbt och ensam dvs inte i ett socialt sammanhang eller normal matsituation. Det är verkligen onödigt, disfunktionellt och självdestruktivt samt något jag vill sluta med.

MEN jag har märkt en skillnad eller egentligen flera:

*Tillfällena då detta händer har blivit färre och färre. Impulsen att välja mat som tröst eller stresslösare kommer fortfarande ofta men allt oftare lyckas jag ta kontrollen över impulsen genom att vara närvarande och medveten.

*När jag har tagit ett återfall är återfallen mer begränsade i både mängd och tid. Tidigare blev oftast hela dagen eller hela veckan påverkad. Jag tyckte att jag ändå hade förstört för mig själv och kunde passa på att äta fel. Det blev en ond spiral där jag straffade mig själv för det jag hade gjort med mer av samma beteende. Nu kan jag oftast begränsa felätandet till just det tillfället och äter sedan enligt planen resten av dagen.

*Tidigare var jag tvungen att ha full kontroll på antalet points eller kalorier i det jag åt. Hade jag inte det och jag därmed riskerade att äta lite över min gräns tyckte jag att dagen var förstörd och jag kunde "passa på"... Nu tänker jag omvänt att jag ska äta bra men klokt. Inte svälta mig för att kompensera men göra bra val resten av dagen/veckan.

*Jag är snällare och mer förlåtande mot mig själv och låter inte återfallet uppta hela min tankevärld.