Sitter jag på verandan med en trött hund i famnen och förbereder mig mentalt. Jag tror det blir kött o potatis, brukar bli det. För mig blir det ett snabbt kalas för det är första gången som hunden ska lämnas ensam hos oss så förmodligen åker jag innan kaffet. Det passar mig perfekt. I hunden verkar jag ha fått en riktig vän. Han följer mig vart jag går och jag hade glömt vilket sällskap och glädjespridare en hund är.
Huden är ju människans bästa vän ju och det är skönt att någon alltid finns där och tröstar så att säga, härligt! Kram kram
SvaraRadera