Idag när jag drack äppelkakste, läste bok och hörde regnet, kände jag det, att jag håller på att försonas med tanken på att sommaren ligger bakom och hösten framför. I samma stud påminde jag mig själv om mindfulness, att vara närvarande just nu för att inte missa det som ÄR. Varför är det mycket lättare att i tanken befinna sig i då eller sen.
Jag kom på mig själv med att längta lite till hösten, mörkret, regn och tända ljus tidigare idag. Men än är inte sommaren helt slut, vi får försöka njuta av de dagar som är kvar.
SvaraRaderaJag har förmånen att älska hösten mest av alla årstider, men nog räknar jag hela augusti till sommaren.
SvaraRaderaFin blogg :)
SvaraRaderaJag brottas väldigt mycket med det där. Oftast lever jag i framtiden, när jag är smal. Men jag ska bli bättre på att leva i nuet!
SvaraRaderaFörresten så lät det fantastiskt härligt att sitta och läsa bok och lyssna på regnet!
Att vara här och nu kan vi nog bara korta stunder åt gången. Vi minns, vi planerar osv men alla korta stunder av mindfullness är bra ;)
SvaraRadera